Hej hej

Nu har det gått drygt två veckor sen jag började skolan här i Zagreb. Jag tänkte bara berätta lite kort om min första dag på Croaticum som sektionen heter och de personer som jag pluggar med.

När vi registrerade oss på universitetet i början av september så fick vi fylla i en ansökan, vilket jag då tyckte var onödigt eftersom vi redan hade gjort en likadan ansökan på internet från Sverige, men tydligen så behövdes detta. Första dagen i skolan för ett par veckor sedan började med att vi blev hälsade välkomna av de högsta hönsen på utbildningen. Efter det fick de som kunde kroatiska göra ett test för att se vilken nivå de skulle hamna på. Daniel fick alltså stanna och skriva ett prov. Själv blev jag ivägslussad med ett gäng andra förvirrade människor för att hitta rum 212 där jag trodde att de skulle dela upp oss i olika grupper…NEJ.. det visade sig att det var rummet där vi skulle registrera oss till kursen…. Jag kände spontant att det var totalt obefogat att göra detta en tredje gång vilket jag också berättade för första bästa lärare i rummet. Som tur var höll hon med mig denna gång. Efter detta fick man önska vilken tid men helst ville ha sina lektioner.  Jag valde 8.30 efter att ha pratat med läraren för denna klass och hon försäkrat mig om att hon var en lärare som var värd min närvaro och engagemang…

Min profesorica (som man lite högtravande kallar det här) heter Dinka och är i 45-årsåldern. Hon är en jättebra lärare som har tålamod med våra tappra, men ack så klumpiga försök att prata kroatiska.

Min klass består av 12 personer. Vi har:

Karro från Sverige (vidare presentation känns onödig)

Karuna, Lakshmi  och Threesa från Indien (Karuna träffade sin kroatiska man i Indien när har var där på semester och gifte sig med honom en vecka senare… Lakshmi är gift med en indier, men de startade ett företag i kroatien så nu bor hon här. Treesa är gift med en tysk diplomat och är själv tyskalärare. De är för tillfället stationerade här i Zagreb)

Jasmine från Australien (En tjej med kroatiska rötter som fick stipendium från Kroatien för att komma hit. Hon är dansare och har rest en hel del i sitt liv. Henne mötte jag innan vi hamnade i samma klass, eftersom hon kände en kompis till Daniel och mig)

Sasha från Sydafrika (Båda hennes föräldrar är kroater och hon läser sin masterutbildning här. Skittrevlig tjej som allid är glad)

Mirko och Fransisco från Chile. (Båda har kroatiska rötter och är här enbart för att läsa kroatiska. Fransisco och Sasha är klassens kärlekspar. Mirko är en kul kille som är bra på att liva upp stämningen på lektionerna)

Silvia och Irene från Italien (Silvia är helitaliensk, men vill lära sig kroatiska för att använda detta i jobbet framöver. Irene är gift med en kroat som bodde i Italien när de träffades)

Tanja från Finland (Skittrevlig tjej som vill lära sig kroatiska för att hon har lite kompisar här som hon bor med)

Jessica från USA (Jag vet faktiskt inte varför hon är här. Hon har inte varit på så många lektioner än)

Det var det…eller  ”to je to” som man säger på kroatiska…  ahhh jag börjar snappa upp lite…

Ha det!

Detta inlägg kommer enbart att handla om mitt kroatiska visum. Av den anledningen så kan jag för tillfället verka lite negativ, vilket jag i förhand ber om ursäkt för.

Del 1 - Lyckligt ovetandes

I somras gick Daniel till den Kroatiska ambassaden i Stockholm för att ta reda på hur jag skulle gå tillväga för att skaffa mitt studentvisum.  Mannen han pratade med, vi kan kalla honom idiot nr 1, berättade på typiskt Kroatienmanér att det här var MYCKET lättare att göra i Kroatien. Han var också snäll och gav Daniel en lista på vilka papper vi skulle ha med oss ner ….

Del 2 – Början på slutet?

Under vår första dag i Zagreb gick vi till den svenska ambassaden för att kolla vart vi skulle fixa visumet. Där möttes vi av idiot nr 2 som var en bitter kvinna som måste ha tagit detta jobb enbart för att hon ser det som sitt kall att förpesta alla tänkbara relationer mellan Kroatien och Sverige.  Hon berättade att det inte finns en chans i helvetet för mig att skaffa ett visum i Kroatien, utan det skulle jag ha gjort från Sverige. Detta försökte hon visa så pedagogiskt hon bara kunde genom att peka på högarna med avslag hon hade på sitt bord och genom att dra tydliga exempel i stil med att nio av tio får avslag på sin ansökan. Hon anklagade även Daniel för att ljuga om den informationen han fått i Stockholm. Detta var den första dagen i Kroatien….. 

Del 3 - Ingenting är omöjligt i Kroatien, men allt är krångligt.

Om man går till en myndighet i Sverige som informerar en om att det inte går att göra något åt en viss situation så brukar det också betyda att det faktiskt inte går att göra något. Det är det jag är van vid och därför kändes det ganska hopplöst efter mötet med kvinnan på ambassaden.  Det funkar dock inte så här. Endast någon timme senare startade vi processen med att skaffa mig ett visum. Daniels kompis ringde runt, Daniels kusin som jobbar på utrikesministeriet arbetade från sitt håll och vi ringde en annan kusin som jobbar på polishuset ……..

Del 4 – Det kroatiska språket har nog ett eget superlativ för procedur

Vi åkte några dagar senare ner till Makarska för att ha semester tre veckor.  Vi hade det kanonbra som vanligt, men MYCKET tid gick åt detta visum. Det som är spännande i Kroatien är att det inte finns lika mycket standarddokument som vi har i Sverige samt att de olika myndigheterna inte samarbetar med varandra på samma sätt som jag är van vid. Detta resulterar OFTA i att man på ett ställe får tydliga instruktioner om vad man ska skaffa för papper på ett annat ställe och att man sedan när man kommer dit får reda på att man inte alls kan göra på detta sätt eller inte alls kan komma med detta papper hit …däremot ska man göra så här istället… osv.  Jag har nu galet mycket papper. Jag ska ge några exempel.

Pass
Kopia på pass
Kopia på pass som en advokat har giltigförklarat med en stor stämpel
Kopia på pass som en advokat har giltigförklarat …..igen
Utdrag från brottsregistret
Utdrag från brottsregistret översatt till Kroatiska
Försäkringspapper från Sverige
Försäkringspapper från Sverige översatt till Kroatiska
Personbevis
Personbevis översatt till Kroatiska
Kontrakt på att jag ska bo i lägenheten. Detta görs också hos en advokabyrå som tittar på när ägaren till lägenheten skriver på kontraktet och giltigförklarar detta men en stor stämpel
Bevis för att personen som äger lägenheten faktiskt gör det.
Bevis på att jag har kommit in på Zagreb universitet
Bevis för att jag har anmält mig på polisstationen när jag kom in i landet
Kvitto på att jag har 24000 kuna (ca 30000 kr) på mitt konto.

När vi skulle fixa kvitto från banken hade jag börjat bli van med det kroatiska sättet. Jag förstod alltså direkt att inte heller detta skulle gå smidigt. Vi kom till banken och berättade vad vi hade blivit tillsagda, vilket så klart banken satte käppar i hjulet för. ”Se, det går inte att göra på det sättet…. men ni kan göra såhär....  (efter lång diskussion som vanligt) "Karolina kan öppna upp ett kroatiskt konto på den här banken. .. men för att göra det måste ni gå till ett annat ställe först och skaffa ett nummer som man måste ha”. Efter att ha gått till detta kontor som såklart hade stängt så gick jag och Daniel in i ”Croatian mode”. Vi bestämde oss för att gå till en annan bank, eftersom de antagligen skulle ge oss ett annat svar. Sagt och gjort. På denna bank behövde jag inte det här numret så nu har jag ett kroatiskt konto.

Del  5 - Snart är det över, eller?

Sen lämnar man in alla dessa papper så att man får sitt visum…..NEJ…… Sen åker man till Slovenien och försöker hitta den Kroatiska ambassaden för visumet måste ju ansökas på annan mark än kroatisk! Det blev en liten dagsutflykt till Ljubljana och efter mycket om och men så hittade vi ambassaden. Jag förstod redan innan vi klev in att de inte skulle godkänna alla pappar. Kvinnan på ambassaden var trevlig, men hon förklarade för oss att det inte var så bra att vi inte hade originalet på ägarens kontrakt för lägenheten vi hyr. Menar de att vi ska ta med oss någon annans orginalkontrakt och lämna in på den Kroatiska ambassaden i Ljubljana som de sedan har kvar där??!! Generellt är de mycket förtjusta i originaldokument här och har du inte det så är det bäst att skaffa så många stämplar som möjligt från något slags advokatkontor eller liknande. Kontraktet som vi hade skaffat på advokatkontoret tillsammans med ägaren av lägenheten ansåg de inte var ett riktigt kontrakt. Detta måste vi göra om, vilket betyder att vi nu måste åka ner till Makarska igen och möta upp Josip som han heter, som bor i Hercegovina för att skriva ett kontrakt igen. Som tur var godkände de resten så vi kunde ändå starta proceduren, men måste komplettera med detta papper. Såklart kunde vi inte betala visumet på ambassaden. Vi var tvunga att ta oss till postkontoret i Ljubjana för att sedan komma tillbaka till ambassaden med ett kvitto på att vi har betalat.

Detta kommer nu att ta en till två månader . Dessutom kan de bara ge mig ett visum som gäller till januari, eftersom jag inte har papper från skolan att jag ska läsa mer än en termin. För att få ett sådant papper måste jag anmäla mig till fortsättningskursen, vilket jag inte kan göra förrän jag har blivit godkänd på den första kursen samt betalat avgiften för nästa termin. Jag kan alltså göra detta först i januari.  Ska jag lägga mig ner och dö nu eller ska jag vänta till mitt första visum har gått ut och nästa helvete startar????